BK:s försvarsmur däckade Cocks

Herrar

Ett bra försvarsspel i handboll är nyckeln till ett bra anfallsspel. Om man också avslutar attackerna med nästan hundra procents effektivitet. Det just den medicin BK bjöd på mot topplaget Cocks från Riihimäki. Det var ett kompakt hemmalag som spelade både skjortor och byxor av gästerna – 35-24 (19-13).

Och Miska Henriksson och Markus Viitkar stod för bragdinsatser – utan att på något sätt förringa de övriga spelarna i laget. Det är länge sedan BK bjudit på ett sådant spel – en match av bästa kvalitet. Något för finsmakarna. En riktigt prima julklapp till hemmafansen.

– Jag tycker att vi lyckas jävligt bra idag, en otroligt fin stämning i hallen. Vi springer, vi får lägen, vi avslutar säkert, vi njöt, och det mycket tack vare hemmapubliken, säger Henriksson.

Det är bara att instämma. Det är länge sedan hemmapubliken på bortre långsidan ställt sig upp och applåderat, smått sjungit när BK anfaller, försvarar och gör mål. Det var stämning som i fornstora dagar.

– Det var en fysiskt tung match. Vi hade ett otroligt bra lagspel. Och redan i vår föregående match hemma mot Dicken spelade vi bra. Det här var en fortsättning. Ett bra exempel på vad vi i våra bästa stunder kan, säger Viitkar.

Han var i början på säsongen lite blyg och spelade en aning försiktigt. Men i de senaste kamperna har det varit fullt ös – bra försvarsspel och bra spel på linjen i anfallet. Viitkar studerar i Lärkulla och talar redan rätt hygglig svenska.

– Nej, nej inte finska (men estniska). Lite svenska och förstås engelska. Men jag trivs riktigt bra i BK.

Viitkaar stod för tre bombsäkra avslut. Försvann lite i första halvlek när han först kastade sig in målgården efter en retur, gjorde ett riktigt viljemål, fick en hård smäll på käken i samband med en krock med motståndarmålvakten. Han kom med besked tillbaka. Visade Cocks anfallsspelare var skåpet skall stå.

Miska Henriksson gjorde fem mål och några riktigt vassa körningar genom Cocks försvarsmur – smällar som definitivt kändes i kroppen. Men för laget och för publiken, härligt att se.

– Det kan nog hända att det några dagar framöver finns ett och annat blåmärke. Men strunt i det. Det var en härligt seger, säger Henriksson.

Mycket av BK:s anfallsspel vilade på Oscar Kihlstedts och Jack Karlssons axlar. Karlsson gjorde säkert hittills säsongens bästa match, sex mål, två på straff. Och med en hel del av både läckra och finurliga framspelningar. Bl.a. en japanare – bollen ut på vänster kant till Jonathan Roos. Situationen var värt ett bättre öde än en ribbträff. Och hade det blivit mål hade förmodligen hallen exploderat.

Sebastian Säkkinen ute till höger hade också en riktigt bra kväll. Han var aktiv från första till sista spelminuten. Framför allt också i försvarsspelet. Och målvakten Rony Léven spelade starkt med tio kvalificerade räddningar plus en straffparad. Riktigt snyggt.

Cocks saknar inte lirare. Det vimlar av sådana i truppen. Men att få lagspelet att fungera är inte det lättaste. Och när inte det fungerar blir det soloavslut och missar och då tappar spelarna nerverna, och uppträder osportsligt.

Osjonikiose är vass, men fick efter sin tredje utvisning rött kort. Också Onur fick rött kort efter sin tredje tvåminuter. Med en stramare domarlinje hade Cocks fått det tuffare. Nu passerade mellan fingrarna några fula nedrivningar.

Både Oscar Kihlstedt (fem mål och bra spel) och Linus Sjöman fick ett par riktigt ordentliga smällar, som åtminstone kunde renderat en varning. Nico Rönnberg saknades på grund av feber.

Och så gott som fullsatt i hallen. BK bjöd på en uppvisning och det är bara att tack och ta emot.

Ducca Nyman